Pia Sjöstrand: Saker i min broderivardag

Jag vill dela med mig av ett par minnesbilder om de små sakerna som är högst levande i min broderivardag.

Pias fingerborg

Använder ett nålbrev som jag gjorde i klass 4. Gulligt, med små blommor i plattsöm på räknelinne. Innanmätet är vit flanell. Jag minns hur jag knåpade med detta, ett och annat stygn har tagit andra vägar än de som var tänkta. Men det är just det som gör det levande och charmigt. Nålbrevet har jag använt i alla år. Här förvarar jag mina broderinålar utan udd. De med udd finns i ett nyare nålbrev.

På min födelsedag 1979 fick jag ett silverfingerborg med namn och datum ingraverat. Ett härligt fingerborg som jag så gott som alltid använder när jag syr. Som synes på bilden är det lite buckligt efter ett par små tänder. De kom till för cirka 12 år sedan. Min dotter var jättearg på mig, jag minns inte varför men hon hade säkert sina skäl till det. Som straff för att jag varit dum mamma gjorde hon det värsta hon kunde tänka sig mot mig – hon satte sina små mjölktänder i mitt silverfingerborg. Jag tyckte dock att detta var harmlöst och kunde inte alls bli arg på henne, själv skämdes hon förfärligt. Jag har valt att ha de små tandmärkena kvar, som påminnelse om vad man, som mamma, kan få för straff om man inte är snäll.

Smått och gott i vackra gamla kaffeburken

När jag som liten besökte mormor och morfar på Limhamn i Malmö, var det roligaste jag visste att sortera knappar. De sorterades i all evighet och gång på gång efter olika system – färg, storlek, form, 2 eller 4 hål. Åh, vad jag njöt.

Mormor var lite bekymrad, tyckte nog att jag var lite konstig som inte lekte med leksaker. Men jag var så nöjd med den knappa sysslan – medan mormor satt vid köksfönstret och stickade.

Pias nya knappask

I Skansens butik hittade jag denna fina knappask som alla mina pärlemorknappar fått boning i. Jag tror att en och annan av mormors knappar ligger där nu.

När mormor vid nästan 94 år lämnade detta liv, tog jag hand om hennes syskrin och knappask, förstås. Det var egentligen fina, gamla kaffeburkar – Kärnkaffe, svart med röda och rosa rosor som lyste vackert i mina barnaögon. Burkarna innehåller smått och gott som stoppgarn, nålar, spännen/hållare till strumpeband, nålar, kalsongknappar, gummiband, sysilke och knappar som sparats från utslitna skjortor och blusar.

Text och foto: Pia Sjöstrand